Motion till fullmäktige: Öka anslagen till kvinnojouren

Kvinnojouren är idag den organisation som tar störst ansvar för mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, som mycket ofta betyder livslång sjukdom och lidande för de kvinnor och barn som drabbas. För samhället blir detta en stor och ökande kostnad, om inte tillräckliga resurser sätts in i tid för att mildra och minska de skador, som kvinnorna och barnen har fått. Trots detta får kvinnojouren ett allt för litet ekonomiskt stöd. Vi vill införa ett statligt grundstöd till kvinnojourerna. I dag ser förutsättningarna för kvinnojourerna väldigt olika ut i olika kommuner. I värsta fall tvingas de hela tiden söka tillfälliga projektpengar för att kunna bedriva sin verksamhet för utsatta kvinnor och deras barn.

Anmälningarna om misshandel mot kvinnor och sexualbrott ökar varje år. Brottsförebyggande Rådet (Brå) har konstaterat att ökningen delvis beror på en ökad anmälningsbenägenhet, men också på en faktisk ökning av brott under de senaste åren. För Vänsterpartiet är det viktigt att agera mot mäns våld mot kvinnor. Ett av våra krav är att stödet till kvinnojourerna måste öka.

Genom kvinnors ideella frivilligarbete i jourerna kan brottsoffer få relevant hjälp trots att samhällets insatser brister. Kvinnojourernas styrka ligger i att de är skapade av kvinnor för kvinnor. Det är en frizon där ingen ifrågasätter kvinnors och barns upplevelser av våld. Tjej- och kvinnojourerna spelar också en central roll när det gäller att synliggöra och sprida kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Trots att företrädare för polis, socialtjänst och sjukvård själva anser att de lokala kvinnojourerna ger ett mer heltäckande stöd till utsatta kvinnor än vad de själva kan erbjuda existerar jourerna fortfarande under osäkra förhållanden.

I dag finns det kvinnojourer i ungefär hälften av landets kommuner och antalet kvinnor som söker hjälp ökar stadigt. Samtidigt ökar antalet förfrågningar från kommun, polis och skola; i fjol med nästan 30 procent. Det blir dock allt svårare för kvinnor som drabbas av våld att få plats på ett skyddat boende och antalet kvinnor som avvisats har ökat. Detta visar att det behövs mer resurser till kvinnojourerna.
Regeringen har tillfört kommunerna utvecklingsmedel i syfte att förstärka kvinnojoursverksamheten och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn på lokal nivå. Detta är lovvärt men långtifrån tillräckligt. Fredrik Reinfeldt har ännu inte infriat sitt löfte från 2011 om att resurserna till kvinnojourerna ska öka. Därför är det fortfarande svårt för kvinnojourerna att göra långsiktiga planeringar för sin verksamhet.

Att vi gör specifika satsningar på kvinnojourerna för att motverka mäns våld mot kvinnor betyder inte att vi inte är medvetna om att även män och hbtq-personer utsätts för våld i nära relationer. Allt våld i nära relationer måste bekämpas och alla som blivit utsatta för våld har rätt till stöd och hjälp. Genom att särskilt lyfta upp mäns våld mot kvinnor synliggörs dock den patriarkala struktur som reproducerar och förminskar våldet.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste ta ett ökat ansvar för mäns våld mot kvinnor. Kommunen måste fungera som garant för att kvinnor som utsatts för våld får den hjälp de behöver. Därför måste kvinnojouren få ett stabilt ekonomiskt stöd som gör deras verksamhet möjlig att fungera. Detta görs genom att öka anslagen till kommunens tjej- och kvinnojour. Genom att även säkerställa att anslagen är löpande och räknas upp automatiskt så att de inte måste sökas varje år, så kan verksamheten garanteras.

Vi yrkar:
– Att öka kommunens årliga anslag till minst 22000 kr till kvinnojouren.
– Att säkerhetsställa att anslagen på minst 22000 kr är löpande på fem år

En kommentar till Motion till fullmäktige: Öka anslagen till kvinnojouren

  • Låt oss titta vad BRÅ säger om våld och hot i nära relationer:

    Totalt uppger 6,8 procent av befolkningen att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. Andelen kvinnor som utsattes för brott i en nära relation under 2012 var i princip jämnstor med andelen utsatta män (7,0 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen). Även när man studerar psykiskt våld och fysiskt våld separat visar sig utsattheten vara jämnt fördelad mellan könen; 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen utsattes för psykiskt våld, medan 2,2 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen utsattes för fysiskt våld. De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten. En del utsätts för både fysiskt och psykiskt våld inom relationen. Av dem som utsattes för fysiskt våld under 2012 blev närmare 85 procent även utsatta för psykiskt våld, medan knappt 28 procent av dem som utsattes för psykiskt våld även blev utsatta för fysiskt våld.

    Det finns alltså ingen skillnad mellan män och kvinnor vad det gäller utsatthet för våld, kränkningar och hot i nära relationer enligt Brås:s rapport.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Emmaboda inte till salu
Emmaboda inte till salu
Facebook Likes
en välfärd att lita på
en välfärd att lita på
vänsterpartiet
vänsterpartiet
För en välfärd utan vinstintresse
För en välfärd utan vinstintresse
1 maj märke 2014
1 maj märke 2014
Demokratipriset 2014
Demokratipriset 2014
Välfärd för alla
Välfärd för alla
Kalendarium
juni 2014
M T O T F L S
« Maj   Jul »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  
bli_medlem
bli_medlem

Ge oss tummen upp och bli vår vän på Facebook
Genom att gilla oss på Facebook får du alltid information om vad som händer och de aktuella frågor som vi driver.